Hero image
Väldigt många samer bor i dag i städer som Oslo och Stockholm, eller andra ställen runt omkring i världen. Foto Ann Kristin Solsten

Alla samer är inte nomadiserande

Det kan vara svårt att skilja olika samiska befolkningsgrupper från varandra. Förhållanden har förändrats över tid, och de olika grupperna har blandat sig både med varandra och med det övriga samhället och skapat nya levnadssätt.  

Medan många samer, oavsett levnadssätt och näringsfång, har levt som nomader, så finns det flera exempel på fastboende samer och samer som har haft andra inkomstkällor än jakt, fiske och renskötsel. Tidigare kunde till exempel samer som hade varit renskötare, men som på grund av ålder eller sjukdom inte längre klarade av att leva som nomadiserande, livnära sig som tjänstefolk hos de fastboende. Andra slog sig av olika orsaker ner som nybyggare. Många samer producerade även hantverk för avsalu, och skaffade sig på så sätt en inkomst.  

Sockenlappen utförde sysslor som ingen annan ville befatta sig med 

Från början av 1700-talet dyker begreppet sockenlapp upp som yrkestitel i vissa delar av Sverige. Sockenlappen var en fastboende same som var anställd av en socken för att utföra olika arbetsuppgifter. Vanliga uppgifter var att avliva och flå hästar och hundar, men även andra sysslor som de bofasta inte gärna ville utföra. Sockenlappen kunde också ha som uppgift att hålla rovdjur borta från bygderna. Ofta var sockenlapparna kända som skickliga hantverkare, som bland annat försåg bönderna med korgar och rep. Sockenlapparna var verksamma fram till slutet av 1800-talet. I samband med de stora samhällsförändringar som inleddes i och med industrialismen upphörde behovet av deras tjänster.  

Idag är den samiska befolkningen spridd även långt utanför Saepmie 

Samer lever idag på samma sätt som den övriga befolkningen gör. De har samma utbildningar och arbeten och samma tillgång till hus, bilar och modern teknik. Den samiska befolkningen, som under så lång tid har bott sida vid sida med den övriga befolkningen, har blivit allt mer assimilerad i storsamhället. Väldigt många samer bor i dag i städer som Oslo och Stockholm, eller andra ställen runt omkring i världen. Trots at de lever långt ifrån Saepmie har flera ändå behållit sin samiska identitet och vissa kulturella uttryck.

Sockenlapparna ansågs ofta vara synska och ”trollkunniga”. Det sades att de kunde bota sjukdomar, men även uttala förbannelser över personer som hade behandlat dem illa. Man hade därför ofta stor respekt för sockenlappen, och ville inte gärna hamna i konflikt med honom.

Vad har du lärt dig om det samiska folket?

folket

Vilka land omfattas av Saepmie?

folket

Vad har sjösamer traditionellt levt av?

folket

Vilka arbetsuppgifter ingick ofta i sockenlappens sysslor?

folket

Vart finns det levande skogssamisk näring idag?

folket

Hur beskrevs samer i de äldsta nedteckningarna om det samiska folket?

folket

Visste du att det finns många myter om samernas ursprung. Det berättas till exempel att det var solen som skänkte renen till samerna. Andra myter berättar att samerna först tämjde älgen, men de bad gudarna om ett djur som var enklare att tämja än älgen. Då fick de renen. En myt berättar att samerna härstammar från SolsonenSolsonen, som var en duktig seglare, hämtade sin kvinna i kämparnas land efter en farofylld båtfärd över havet.  

Platser att besöka och spår i naturen

Böla kafé

Böla kafé

Böla kafé serverar lokalproducerat nära Skandinaviens mest kända hällristning, Bölarenen. Här lär du känna den sydsamiska kulturen genom maten och kan ta en kort promenad till hällristningarna som lättillgängliga.

Besök Böla kafé
Gaaltije

Gaaltije

I Staare, Östersund, ligger Gaaltije – Sydsamiskt kulturcentrum. Gaaltije är det samiska ordet för källa och som namnet antyder är Gaaltije i Östersund en källa till kunskap. Där kan du lära dig mer om samisk konst och kultur och där finns en butik med samiskt silver, renkött, litteratur, inredningsartiklar och vätnoe, samisk slöjd.

Besök Gaaltije
Hucksjöåsen

Hucksjöåsen

Den nyresta kåtan i Hucksjöåsen är ett minne av den samiska familj som bodde och vistades i området under 1880-talet. Det var troligtvis en samefamilj som inte ägde renar utan hittade sin utkomst på andra sätt. Om denna familj hörde Harald Eriksson, f 1912, talas om, skrev ned det han hört och drömde om att återuppbygga kåtan, något som Hucksjöåsens byalag kunde göra.

Besök Hucksjöåsen
Saemien Sijte

Saemien Sijte

Saemien Sijte är ett sydsamiskt museum och kulturcenter som ligger i Snåsa i Trøndelag. Saemien Sijte tar emot besökare under hela året, i större och mindre grupper, och förmedlar sydsamisk kultur och historia från förr och nu. I museumbutiken hittar du det senaste inom sydsamisk litteratur.

Besök Saemien Sijte
Finnmon

Finnmon

Finnmon är ett betesområde med lång tradition. Troligtvis har stället fått sitt namn från benämningen finn som, i detta område, tidigare användes om samer.

Besök Finnmon
Norra Berget

Norra Berget

Norra Berget i Sundsvall bjuder på en variationsrik samisk historia sedan långt tillbaka i tiden. Bland annat har sockenlappar och deras familjer varit fastboende i området, och fjällsamer har besökt Norra Berget tillfälligtvis under sina vinterflyttningar med renarna mot kustområdena.

Besök Norra Berget
Västernorrlands museum, Murberget

Västernorrlands museum, Murberget

På Västernorrlands museum, Murberget finns två samiska visten, ett traditionellt skogssamiskt och ett fjällsamiskt. Museet har även en samling med drygt 500 föremål, både vardagsföremål och konsthantverk samt några insamlade berättelser om samer och en stor samling äldre fotografier med samiska motiv.

Besök Västernorrlands museum, Murberget
Förvaringsgrop

Förvaringsgrop

Förvaringsgropar har använts från stenåldern och i samiska sammanhang långt in på 1900-talet och är en slags föregångare till jordkällaren.  

Lär dig mer om Förvaringsgrop

Fyndplats

En fyndplats är en plats där något enstaka fornfynd hittas utan sammanhang med någon nu känd boplats, anläggning eller liknande.

Lär dig mer om Fyndplats

Gömsle

Gömslen och förvaringsplatser har alltid varit vanligt. Det som förvarades där var sådant som var praktiskt att ha kvar nära en plats.

Lär dig mer om Gömsle

Kokgrop

En kokgrop är en nergrävd grop i marken för att bereda föda, inte nödvändigtvis enbart genom kokning. Kokgropar har använts från stenåldern och in i nyare tid. Det finns tre typer av kokgropar.

Lär dig mer om Kokgrop
Rökeld

Rökeld

Under sommaren kan renarna plågas svårt av insekter. Ett sätt för att hålla renflocken samlad och ge dem lite lättnad från insekterna kan vara att anlägga en eld som avger mycket rök.

Lär dig mer om Rökeld
Kåtatomt

Kåtatomt

Med kåtatomt menas att en samisk byggnadslämning, en kåta, har stått på platsen. Den kan upptäckas genom en härd i mitten med en vall runtom, om det varit en torvkåta. Benämningen kåtatomt omfattar olika typer av kåtor och formen på kåtatomten kan därför variera från rund, oval, kvadratisk eller rektangulär.

Lär dig mer om Kåtatomt
Rengärde

Rengärde

Ett rengärde är en inhägnad som används för att hålla renar inom ett begränsat område under pågående arbete, som slakt, kalvmärkning, skiljning. Förr mjölkade man också vajan i ett gärde under sommar och höst.

Lär dig mer om Rengärde

Baalka har utvecklats inom Interregprojekten Beavnardahke och Sámis on the Coast – Beavnardahke II, två projekt av Gaaltije – sydsamiskt kulturcenter i Östersund och Saemien Sijte – sørsamisk museum og kultursenter i Snåsa. Projektens finansiärer är Interreg Nord, Saemiedigkie, Länsstyrelsen Västernorrland, Länsstyrelsen Jämtlands län, Kulturrådet och Trøndelag Fylkeskommune.

  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
Logotype in footer
Logotype in footer